Nordisk historia
Vid Roskildefreden 1658 blev Bohuslän svenskt, men Bohus fästning fick en allt annat än fredlig tillvaro. Sedan grundandet 1308 har fästningen genomlidit 14 belägringar, men aldrig blivit intagen.
Vid Roskildefreden 1658 blev Bohuslän svenskt, men Bohus fästning fick en allt annat än fredlig tillvaro. Sedan grundandet 1308 har fästningen genomlidit 14 belägringar, men aldrig blivit intagen. Efter att svenskarna blivit herrar på Bohus, var det nu istället danskar och norrmän som belägrade fästningen, men utan framgång.
Den värsta belägringen någonsin skedde sommaren 1678, då 15 000 danskar och norrmän utsatte de 800 svenska och finska försvararna för ett massivt bombardemang under två månader.
I sista stund anlände svenska förstärkningar, och fienden fick ge upp. Bohus var nu nästan helt ruinerad, och den tidigare prakten blev ett minne blott när det forna renässansslottet byggdes upp som en stram fästning, under ledning av Erik Dahlberg. Några fler belägringar ägde inte rum och under 1700-talet tjänstgjorde Bohus fästning i huvudsak som fängelse.
Läs mer om Bohus fästnings som fängelse här.
Teaterkriget
1786 avtågade den sista svenska besättningen, men två år senare besattes Bohus fästning av invaderande dansk-norska trupper under det s k ”teaterkriget”.
Svenskarna undkom detta krig med blotta förskräckelsen, men insåg att en obevakad fästning kunde vålla mer skada än nytta. 1789 föreslogs därför att Bohus fästning skulle raseras, vilket tillstyrktes av kung Gustaf III. En nästan femhundraårig period som försvarsanläggning var över.