Landet vid Göta Älvs mynning är ett gammalt nordiskt gränsland, där Sverige endast hade en liten remsa land, vilken förhandlades fram under 1200-talet. I söder låg Danmark (Halland) och Norge sträckte sig ända ner över Hisingen. Endast Lundby och Tuve socknar tillhörde Sverige. Här kan du läsa mer om maktkampen om Bohus.

Staden Göteborg fanns ännu inte, utan rollen som västsvensk utskeppningshamn innehades av den gamla staden Lödöse, i dagens Lilla Edets kommun. Vid älvarmen Nordre Älv låg den urgamla norska staden Kungahälla, som var Norges språngbräda mot kontinenten och landets sydligaste utpost.

Centralmakten var svag. Kungens makt och myndighet stod i förhållande till släktband och allianser, vilka sträckte sig över landsgränserna i Norden. Nationsgränserna var inte helt enkla att definiera. År 1101 träffades enligt hävderna Sveriges, Danmarks och Norges konungar i Kungälv, ”för att slita tvister och främja fred”. Detta är den första dokumenterade gränsdragningen i Norden.

I början av 1300-talet utbröt en maktkamp mellan Sveriges kung Birger och hans bröder, hertigarna Erik och Valdemar, samtliga söner till kung Magnus Ladulås. Hertig Erik var gift med Ingeborg, dotter till kung Håkon V Magnusson av Norge, och hade därmed starka band till den norska kungamakten. Genom giftermålet hade hertig Erik fått kontroll över borgen Ragnhildsholmen, vilken anlagts på 1200-talet. Borgen låg på en ö, mittemot staden Kungahälla, men idag finner man ruinerna av borgen på Hisingens strand, i Göteborgs kommun.

Ragnhildsholmen blev en viktig stödjepunkt för hertigarna Erik och Valdemar, vilka snart kontrollerade stora delar av dagens Västsverige. Håtunaleken och Nyköpings gästabud är två kända händelser under den maktkamp, som hade karaktären av ett nordiskt inbördeskrig.

Ingen av de nordiska kungarna hade intresse av att hertigarna Erik och Valdemar växte sig för starka, vilket beseglade deras öde. De tidigare allianserna hade blivit kraftfullt underminerade och den norske kungen Håkon V Magnusson ville att svärsonen Erik skulle lämna tillbaks sina förläningar. Hertigen vägrade, och en belägring av Ragnhildsholmens borg inleddes.

Enligt den svenska Erikskrönikan var det greve Jacob Nielsen som 1308 uppmanade Norges kung att uppföra en befästning på den höga klippan där Göta Älv delar sig. Därmed kunde hertig Eriks motståndare ta kontroll över kommunikationerna till och från Ragnhildsholmen och det överlägsna strategiska läget gjorde att Ragnhildsholmens slott mycket snart hade spelat ut sin roll. Nu tog Bohus över funktionen som Norges sydligaste utpost.

Läs mer om Bohus historia här.